Nu testar jag igen

Då ska vi se om blogglusten är tillbaka eller om det är falsk alarm den här gången med. Jag får väl se om ni är några som hittar tillbaka hit efter inläggstorkan.

Vi har ju bestämt oss för att flytta ner till Småland. Så bloggen kommer antagligen att handla en hel del om det ett tag framöver.

vill mest i stan

gillar att presentera Pontus alla miner. detta ansikte kan man se när han liksom har något inom räckhåll, men han vet att han antagligen inte kommer att få det ändå. typ digikamera. minen säger: ge me'!

gick i pension idag

vi har frostat av frysen. ojat oss över snöstormen. lagat köttgryta. bakat bullar. så vi kan sluta räkna vuxenpoäng. är uppe och dunkar på 65-årsåldern. tur att vi har små barn, då kan vi ju inte lägga oss på kökssoffan och lösa korsord.

Barna tävlar om vem som kan äta upp kameran först.

dagens outfit

älskar när Sibell klär sig själv och det blir så här snyggt. helt i minirodini.

Olika mycket energi

Det blev inte jättesent igår, kom hem halv 1, men jag är truuuuutt idag. Det var en långsam förmiddag hemma. Vi vinkade av mamma och saknade henne på en gång.

Men på eftermiddagen gick vi över till Calle och Malin, som bjöd på hembakad prinsesstårta. Så himla gott.

Det kan ibland vara så, att när kvällens nattning av Sibell närmar sig, känner man en viss känsla av lättnad i kroppen. Man vet att snart sitter man med datorn i knät och kollar facebook och läser bloggar. Så när Sibell står och hoppar i sängen, när jag vill att hon ska lägga sig och lyssna på saga, då känns den där lättnaden lite avlägsen. Men hon somnade faktiskt ganska snabbt, med 80-tals flätor i håret. Imorgon blir lockigt.


inte trött

trött

Ordningen är återställd

Pontus hade en lite skakig natt i natt också, men det var ok, för idag har han varit feberfri, glad, inte mammig, hungrig och i total harmoni. Så himla skönt. Jag kunde till och med lämna honom med mamma ett tag, så jag och Sibell åkte till Bea och handlade nödvändiga saker; som Strawberry shortcake-tejp, prinsesslåda, halkfiskar till badkaret och bubbelbad. Och mjölk.

Idag är Möbelmässans sista dag. Tack.Gode.Gud. Så det firar jag med att, sekunden Johan kommer hem, åka in till stan och gå på karaokebar med Målarmästarn. Alltså mina kollegor från butiken och inte en kompis med titel.

Natten från helvetet

Japp. Igår eftermiddag, efter Pontus sovit sin lur och efter han ätit sin middag. Då kom de tillbaka; de feberblossiga kinderna. Men han somnade ändå helt ok inför natten. Sen kom mamma och Hanna och han sov vidare. Hanna nattade Sibell och allt var lugnt. Till klockan nio på kvällen. Då vaknade Pontus med 40 graders feber och ett kinkhumör, som sedan höll i sig hela natten. Det var bajjblöjor, 4 flarror välling och sömnpass på 90 minuter. Så jag känner mig mör. Men nu sover han i vagnen. Mamma, Hanna och Sibell är i Farsta och jag ska kolla Mad men. Ge mig lite lugn och ro, så jag orkar resten av dagen. Tack!

Blosset fångat på kort. Sibell tyckte att det passade att Pontus satt i sin leklåda en stund och han höll med, för han satt där i typ 10 minuter och bara kollade.

Sibell tömmer leklådan på leksaker.

Jag och P förbannar febern.

Det gick över

Efter lämning igår, gick jag hem till min granne Jennie. Jag pratade ur mig allt surt, hon bjöd på linssoppa, grymt god choklad och kaffe. Sen kändes allt så himla mycket bättre. Pontus hade en bra dag. Sibell var lätthämtad. Farmor och farfar kom hit på kvällen och lekte med barnen. Så idag är jag värsta glada människan igen.

När jag sätter på "mammalåten", som Sibell kallar den; Beyoncés Halo, så får Sibell en drömsk slöja framför ögonen. Hon står still i en halv minut, lyssnar på introt och sedan kör hon igång med sina moves.

Blicken.

Detta är hennes mest berömda danssteg. som hon har övat allra mest på. Hon ställer sig med händer och fötter i golvet, lyfter sedan ett ben upp mot taket. Står sedan så, stilla, ett bra tag.

Ett av de nyare stegen.

Förhoppningar

Idag känner jag mig som den suraste morsan någonsin. Ska döpa om bloggen till surmorsa. Hoppas verkligen att det pms eller omständigheterna som framkallar detta. Och att det inte är min personlighet.

Som tur är, kan jag förklara för Sibell, att jag inte är sur på henne eller någon annan. Utan att det bara känns surt inom mig och att det inte är någons fel.

Ska nog äta lite av vårt lördagsgodisförråd och se om inte det hjälper lite. Om inte annat kommer ju min mamma, syster och hundrackare imorgon kväll och min syster brukar alltid kunna skrapa fram ett par skratt hos mig. Längtar!

Idag har vi...

...varit på sångstund i kyrkan med Robin, Sam och grannmorsorna.
Sibell stannade hemma idag med, men imorgon ska hon till dagis. Hon blir ju helt galen om inte får leka som en tok i sex timmar varje dag. Vilket leder till att jag känner mig lite småvärdo, eftersom jag inte på något sätt, tycker att det är kul att leka några längre stunder. Ikväll var farmor och farfar här och åt middag, badade barnen och hjälpte mig att lägga dem. Johan jobbar hårt ute i den riktiga världen.

Belöning

Om man vill garantera mys och skön stämning: tänd ljus.


Om man sen även känner att man behöver känna sig lite mer, än bara mysig, kanske det behövs en kopp té. Och om det nu inte räcker, för att känslan av avkoppling ska infinna sig. Då plockar man fram chokladkakorna från skåpet och svisch; har man mitt-i-veckan-mys med belöningskänsla garanterad.

Härjad kille

Pontus ser ut som att han varit i slagsmål med en katt i en soptunna. Det är rivmärken, orsakat av vassa naglar, som blivit vassa eftersom det omöjligt att hålla i hans händer och klippa dem. Det är blåmärken, eftersom en ny favvogrej är att kryphasa med huvudet nedsänkt och dunka rakt rakt in i saker.
Och det är intorkade matrester, eftersom han protesterar när jag ska tvätta av honom efter maten och ibland orkar jag inte brottas med honom.

Sen vill jag göra er uppmärksamma på blicken han har i ögonen på den här bilden. Så här ser han ut sekunden innan han blir förbannad. Inte gnällarg, utan surarg. Just efter jag tagit det här kortet, tog det hus i helvete, för att jag inte lät honom dra ner gardinstången. Temper temper...

Afternoon tea

Vi blev bjudna på scones och 17 sorters marmelad. Vilket var superlyxigt och gott. Barna lekte som små ljus och det kändes som att det var bästa tänkbara eftermiddagsgrej. Sen var det inte helt fel att få gosa med Björkarnas två katter. Jag och Sibell la upp en plan om att vi skulle ta med oss katterna och lämna Johan. "Så slipper han bli ollergisk", tyckte Sibell.


Gravida duon; Suss och Öhlénskan


Nu på morgonen har farfar Lars varit här en stund och lekt i dockhuset med Sibell. Pontus har mest varit blyg, men gick sen och la sig. Pontus har för övrigt blivit sitt vanliga glada jag igen. Ingen är nog gladare för det än jag. Inte ens Pontus själv.

Lördagslek

Gårdagens lunchbesök av familjen Åslund blev tyvärr inställt pga sjukdom. Men istället kom kusinfamiljen över på köttfärssåsmiddag och lek. Så Sibell fick leka av sig ordentligt. Idag ska vi över till Björks i Bromma på fika. Har inte träffat dem sen innan jul, så det känns som att Sonja kommer ha blivit tonåringsstor.


Sen har vi den här grabben, som just nu har en 1-års kris. Det är så gnälligt och jobbigt att vara Pontus just nu. Men framförallt verkar denna fas vara aktiv när jag är i närheten, så nu ska jag skicka ut man och barn i snön, så jag får vila mina öron och städa lite inför hellweek, som även kallas Möbelmässeveckan. Johan kommer jobba typ dygnet runt mellan tisdag och lördag. Jag kommer alltså också jobba dessa okristliga pass, fast hemma då. Inte lika mycket gratissprit och bjudgodis och ryggdunkningar på mitt jobb... Mest bajsblöjor, matlagning och blöta pussar.

paus

Med 2/4 av familjen iväg till badhuset, 1/4 sover i vagnen, så är det bara jag, datorn, hela internet och ett stort sug av inspirationssurfande som härjar i huset. Shit va bra internet kan va, om man bara har lite tid över. Man kan gå in på sjyssta inredningsbloggar, tygsajter, mammabloggar och bara bli peppad.

Det som tyvärr ställer till det är att jag bli hagalen. Vill bara klicka på "köp"-knappen och ta det på faktura.

Stol från barnvanligt.nu 995 kr

Kudde från barnvanligt.nu 339 kr. Titta på ugglans vingar; matchar ju Sibells tapet perfa.

Kort utflykt

Idag gjorde jag, Sibell och Pontus den kortaste utflykt vi någonsin gjort. Vi gick till pulkabacken, åkte ett åk var, åt varsin kaka och drack lite varm choklad. Sen tyckte Pontus att det räckte, så han ville inte sitta i pulkan, inte sitta i snön, inte stå och inte gå. Och jag ville inte bära en påpälsad 1-åring någon längre stund, så det var bara att knata hem igen.

Grannsämja

Det är så mycket snö här på gatorna och apdåligt plogat. Så att köra vagnen till dagis och även dra en pulka har vissa dagar varit som ett spöstraff. Men så fick jag låna en bebispulka till Pontus av vår granne, så igår blev det pulktåg på väg hem. Gick väl så där, men det var snäppet lättare än med vagn.


När jag hämtade Sibell igår, låg en av fröknarna på en soffa och tuggade tuggummi. Inte på grund av att hon var lat, utan för att hon var jätteillamående. Så jag tog raskt med mig barna ut och idag fick Sibell stanna hemma. Har jag ruggigt mycket tur, klarar hon sig från kräksjukan som nu härjar på dagis. Eller tydligen heter den kaskadkräksjukan; på grund av sin aggressivitet. Creepy!

snö

Jag måste erkänna att jag känner en viss oro för dessa snömängder. Visserligen har vårt hus stått här i snart 60 år, men tänk om taket kommer att braka ihop under trycket. Och inte kommer sopgubbarna att hämta våra sopor heller, eftersom det är någon slags sopstrejk på grund av för dåligt plogande. Så vi kommer snart att sitta i ett ihoprasat hus med ett berg av sopor utanför. Tycker inte att det känns särskilt lockande.

Den här lilla killen har kombinerat tandsprickning med tredagarsfeber. Så han är inte nöjdast i stan. Och igår, när han skulle stödja sig på sin syster, ryckte hon helt sonika undan sin hand, så han ramlade och slog upp ett litet jack i ögonbrynet. Så himla taskigt. Men annars kämpar han på med att bli helt balanserad i sin gång. Han promenerar ett par meter utan problem, men sen blir han lite övermodig och börjar luta sig framåt och det brukar inte funka så bra.

Och hans ömma moder, har äntligen hittat inställingen på kameran som gör bilderna svartvita. Så nu; svårmodiga bilder på barnen.

Besök vi gillar

Igår kom farfar Lars på spontanbesök och hade med sig 4(!) semlor, eller hattbullar som Sibell säger, så det blev efterlunchfika, vilket Sibell tyckte var förtjusande.

Sen gick vi till apoteket och Konsum, tillsammans med vår granne Jennie, hennes dotter Dina, som också var hemma från dagis och deras lillkille Leonidas. Då blev det eftermiddagsfika på caféet med Delicatoboll.

Så min och Johans nya regel om enbart helgfikor, efterlevdes inte igår. Men idag är Sibell tillbaka på det sockerfria dagiset, så jag tror inte det är någon skada skedd.

Då kör vi igen

Nu är bloggens jullov slut och jag köra igång igen.
Idag är båda barnen hemma, så första inlägget blir inget superkul, men när de somnat ikväll; då jädrar ska jag blogga.
Puss