Rocking baby

Tidelipom

Sibell loves to gunga! Hon kiknar lite och skrattar högt. Idag var det premiär för promenadskorna vi fått låna av kusinen. Tyvärr verkar det som att Sibells fötter är fastgjutna i marken, eftersom hon aldrig flyttar dem en millimeter när hon står upp.

De senaste nätterna har lillmoster Hanna sovit på Kulstötarvägen och har varit värsta grymma nannyn, dock jobbar hon inte på nätterna. Men Hanna har hittat en ny rolig leksak: en tom festis.

Vi har tagit en paus från försöken med mat ett par dagar, men idag var det dags igen. Vi provade kompisen Alvins favoritburk från HIPP; pasta penne med tomat. Sibell åt faktiskt några skedar, säkert 8 ordentliga och 4 halva. Egna mobilen är fin att gnaga på mellan tuggorna

Vi tänkte att vi skulle köra en ny taktik för att få Sibell att äta. Att bara servera välling morgon och kväll. Så att hon verkligen måste äta något annat. Tyvärr har hon ju slutat gilla gröt och inte ens fruktpuré äter hon självklart längre. Eftersom det är fruktansvärt frustrerande, att gång på gång mötas av ett par ihopknipta läppar, så har vi ikväll låtit henne äta själv.
Det som serverades var hemmagjort potatismos, rödspätta och potatis på burk, tomater och gurka. Hon lyckades väl få i sig några smulor mat, men mest hamnade på golvet och hennes kläder. Sibell är lite konstig, för hon kan äta maten från sina fingrar, men när man försöker ge henne samma mat på en sked, blir hon ursinnig och spottar och fräser.
Men hon sov bra inatt i alla fall... Något att glädjas åt.

hrmpf

Igår var hela familjen och besökte ett dagis i Tallkrogen, Solrosen, där vi hoppas att Sibell ska börja i höst. Det är ett jättefint dagis med enorm uteplats och massa grymma ställen att leka på. Det var flera barn med på dagisvisningen och det är så roligt att se kids i samma ålder "leka". Än så länge handlar mest leken om att vifta saker mot varandra och klämma lite på varandras armar.
Eftersom det spöregnade hela förmiddagen blev det inte så mycket promenad, men när solen tittade fram runt 13, hängde jag Sibell i Babybjörnen och gick ut. När vi var några kvarter bort, började det tokhagla. Stora, hårda hagelkulor!! Så det var bara att springa hem, så gott det nu gick.
Tyvärr har Sibell bestämt sig för att inte sova särskilt bra. Hon propsar på torr blöja och välling varje natt. När ska hon förstå att på natten sover man? Kanske samtidigt som hon inser att mat, äter man...

Sibell och mössan

...

Det här är Sibells absoluta favoritpryl just nu. Snöret till rullgardinen i vardagsrummet. Den rasslar så roligt och hon drar gardinen upp och ner.

På lördagen kom kusinfamiljen på försenad födelsedagsmiddag (Rebeccas) och båda kusinerna ville vara vakna länge. Sibell somnade inte förrän efter nio. Men de satt och lekte i sina matstolar och hade trevligt. Vi har märkt att Sibell är sådant där hemskt barn, som blir tvärarg när man tar en leksak från henne. Inte en fin egenskap hos en 8 månaders...

Annars har hon börjat hoppa fram så smått när hon sitter. Hon liksom studsar sig fram. Jättesött!
Nu sover hon ute i spöregnet, eller hon är nerpackad i vagnen, eftersom hon bara vägrade att somna inne. Snart kommer farfar Lars och ska hänga med Sibell när jag och Johan ska städa i källaren.

playtime

Fika på Art of living med Lena och dottern Disa. Detta fik är ett "mammafik" utan dess like. Tycker synd om cafépersonalen som måste stå ut med vårt pack...

Kusinerna vitaminerna. Sibell hade precis innan bilden togs försökt ge Astrid en puss. Sweet!

Sleeping beauty

Inatt sov Sibell från 19-07 utan att säga ett endaste knyst. Det har aldrig hänt förut. Visserligen har hon sovit väldigt bra periodvis, men minst en gång per natt, har vi varit tvungna att proppa in nappen. Jag tror inte att jag behöver förtydliga hur skönt det var att sova utan att bli väckt för första gången på mer än 8 månader.
Igår var vi på IKEA med Jenny G och shoppade lite grejer. Sibell tyckte att det var kul att pilla på allt som fanns inom hennes räckhåll. Hon är blixtsnabb på att gripa tag i grejer som kommer i hennes väg. Allt ska undersökas och demoleras i sina beståndsdelar.
Häromdagen var Sibell på kusin Astrids 1 årskalas och hon visade stort intresse för de godsaker som jag proppade i mig. Bulle och tårta var mycket mycket intressant, men hon får inte smaka än. NO sugarrush for the baby!

Pratstund... part II

Pratstund

ändring

Man får söka på Sibell Bjurling på youtube.com, så kommer länken med pratfilmen upp. Vet ni? Hon åt faktiskt ganska mycket av rödspättan och potatisen. Men jag undrar hur hennes smaklökar är funtade, för hon tyckte att det var gott när maten var blandad med banan... Själv tycker jag att det verkar jättejätteäckligt!

BVC och annat

Nu väger Sibell 7850 gram och är 72 centimeter lång. BVC-Marie som är världens snällaste tycker att Sibell är ett väldigt kommunikativt barn. Jag tror att det på svenska, betyder att hon gillar att hänga med människor och se hur de reagerar på saker hon gör. Hon snackar gärna och högt. Vi håller på att lägga upp en film på bloggen, men det går sådär. Fast jag tror att om man söker på lillpyret på youtube, så kommer den upp där. Annars så kämpar vi på med maten, inte direkt någon förändring på den fronten.
Förra veckan sov Sibell så fruktansvärt dåligt. Hon vaknade 10000 gånger varje natt och bajsade minst en riktig diarréblöja per natt. Så när torsdag natt kom och det var Johans tur att ta hand om monstret, eftersom jag skulle upp och jobba fredag, tänkte jag. Åhh, nu får jag sova! Tror ni inte att fröken sov i stort sett hela natten??! Men men, jag är ju väldigt glad för Johans skull... Men nu sover hon i alla fall ganska bra på nätterna igen och det är vi ju evigt tacksamma för.

Idag har vi varit ute i vårvädret och tittat på alla bilar som åker förbi. Det tyckte Sibell var så roligt. Vi passade även på att gunga lite och hänga i trädgården. Nu sover hon middag och är lyckligt ovetande om att hon ska få rödspätta och potatis till lunch.

Baby beauty

Sibell undersöker noggrannt kvistarna i golvplankorna. De är så svåra att få tag på tycker hon... Inte ens pincettgreppet funkar för att få tag på dem.
När hon ligger på mage, så skjuter hon sig bakåt och blir väldigt konfunderad när hon fastnar med benen under soffan.

Bus=ruggigt kul!

Ljusare tider...

I lördags hade vi Bjurling-Ahlénius på tacomiddag. Väldigt trevligt! Sibell och Astrid börjar faktiskt så smått att umgås med varandra, även om det oftast handlar om att Astrid rycker ut Sibells napp ur munnen och stoppar tillbaka den, om och om igen. Eller att Astrid klappar Sibell på huvudet, ibland lite våldsamt, men alltid kärleksfullt. Sibell visar tydliga tecken på sitt något hetsiga temperament, när Astrid tar en leksak ifrån henne. Hon skriker och klämmer fram några tårar. Jag tror att kusinerna kommer att bli BFF (= Best Friends Forever)!!

Idag åt Sibell 3 tuggor biff stroganoff och det känns ju helt sagolikt. Hon spottade inte ut maten och grät inte. Så jag betraktar detta som ett enormt framsteg. Vi har även varit ute på en vårpromenad och tittat på fåglarna.

8 månader...

För 8 månader och två timmar sedan föddes Sibell. Man har alltid hört att tiden går fortare när man får barn och det är ju sjuuukt sant. Om jag tänker på hur evighetslång graviditeten kändes och hur fort tiden gått sedan 3:de juli, är det som att tiden har blivit ett helt nytt fenomen. I början efter förlossningen gick dagarna otrooligt långsamt, vi trodde aldrig att livet skulle kännas "normalt" igen. Men nu är ju livet med Sibell det nya normala. Och det nya underbara! Kärlek och känslor har fått helt ny innebörd. Ibland när man tittar på Sibell och hon tittar tillbaka, så är det som att ens hjärta öppnar sig och all kärlek i kroppen flyger runt i rummet. Sen finns det ju stunder då jag undrar hur man ska skydda henne från alla hemskheter, som hon kommer stöta på. Ibland sitter Sibell helt stilla i sin stol och tittar ut genom fönstret och är alldeles tyst. Då kan man nästan inte låta bli att lyfta upp henne och hålla henne tätt, tätt intill sig och få känslan av att man vill frysa tiden och att hon inte ska bli en enda sekund äldre. Samtidigt är det ju helt fantastiskt när man ser henne göra något nytt för första gången och då längtar man till hon börjar krypa, stå själv, gå, prata, räknar med derivator osv...

Idag har har vi firat henne med premiärgungning i lekparken. Nu fick hon gunga i egen gunga och hon skrattade förtjust. Om sötnosen inte gör för många sattyg under dagen, ska hon nog få en present också.

Kvällsmat

Även om man kan bli lite irriterad, så glömmer man det när Sibell tittar på en med sina söta blå ögon.
Nu får Sibell smaka på riktig mat istället. Köttbullar, mackaroner, sallad, tomat och ketchup. Inte helt barnpolitiskt korrekt, men hon verkade gilla det i alla fall. Hennes mors arma vegetariska hjärta kände lite sorg när hon högg in på köttbullarna, medan pappa Bull log stolt.
Så här ser Sibell ut när hon smakar på riktig mat. Så ni förstår att det finns annat hon tycker bättre om.

trots+obefintligt tålamod= inte så bra

Nähä! Familjen Lager-Oviks metod funkar inte hemma hos Svensson-Bjurlings. Nu ville hon inte ens äta den utsökta fruktsalladen. Spott och spe! Min enda fråga är: hur behåller man lugnet??? Jag har ju redan världens sämsta tålamod och Sibell verkar vara världens envisaste barn, så i kombination blir det inte roligt. Jag tror vi ska prova att bara ge Sibell mat i sin rena form. Alltså broccoli för sig, pasta för sig osv, så vänjer hon sig kanske vid smakerna och sen kan vi vänja henne vid puréerna. För det här är så oerhört frustrerande, tråkigt och alldeles, alldeles hemskt. Nej, nu tar jag nya tag och förtränger att Sibell måste börja äta mat. Man kan väl bli stor och stark på gröt, välling, smörgåsrån och frukt? Helena L; du är min nya idol!!

Nu ska hon banne mig äta...

Inspirerade av kompisen Alvins matäventyr, ska Sibell nu börja äta. Jag har bestämt att hon ska det och alla stora händelser börjar med tankeverksamhet! Så nu har jag förberett pasta med grönsaker och ost, så när hon vaknar, då ska det ske. Hon ska äta! Tålamodet ska prövas och jag kommer inte att ge mig förrän hon har ätit upp allt på tallriken. Giv mig styrka.