48 timmar

Det finns ju en benhård regel vid kräk och den lyder: 48 timmars karantän efter sista kräkning. Så det blir ju inget dagis idag heller. Jag ska köra in barnen till mormor vid lunch och sen är hon hemma med dem i eftermiddag. Vet inte hur vi hade fixat den här veckan utan mamma.

Så snart ska jag ge mig ut i snöstormen och köra in mot stan. Är väldigt glad för stor bil, med fyrhjulsdrift och nya dubbdäck idag.

Kräksjukan

I morse när jag skulle plocka upp Pontus, var det en otrevlig överraskning att inse att han hade kräkts. Ett riktigt ojippi gick genom min kropp. Tack och lov att han är min son, för jag är inte helt opåverkbar, när det kommer till just kräk. Såg framför mig, hur dagen skulle se ut. Men peppar, peppar, så har ingen mer spytt. Håller tummarna för att det håller i sig.

Men det finns ju ingen åkomma, som kan framkalla så mycket psykosomatik. Jag har ju känt efter hela dagen: mår jag illa? När Sibell har hostat, har jag nästan kastat mig efter kräkhinken, för att fånga det inbillade kräket.

Morgon i soffan, utan välling idag, men med blåbärssoppa.

Vill du ha den inslagen?

Från 9:30-18:00, med undantag för en timmes rast, har jag slagit in julklappar och tagit betalt. Vilket är fullkomligt normalt om man jobbar i butik strax innan jul. Vet inte vilken jul i ordningen jag jobbar inom handeln, men skulle tippa på 8, varav fem i smyckesbutik och 3 på ROOM. Men jag är helt ringrostig. Fast efter en dag som denna, är jag grymt snabb på att slå in paket och knorra snören. Något stel i händerna dock...

Trots att barnen gått sin längsta dag någonsin på dagis idag, mamma hämtade dem strax före fem, så skrek Sibell att hon absolut inte ville gå hem och Pontus hade haft en kanondag. Så det får jag väl tolka som att det inte gå någon nöd på dem.

Johan är ute om hämtar in ved, vilket är skönt, för just nu är min fantasi helt vild om jag är ute i vedbon på kvällen. Är helt övertygad om att det ska komma vampyrer eller ondsinta psykon och låsa in mig, eller klubba ihjäl mig med ett vedträ. För inte särskilt länge sen, var jag noll procent rädd. Vet inte riktigt vad som har hänt. Plus att jag är ju ganska övertygad om att vampyrer är ganska snälla varelser, som Edward i Twilight till exempel.

Nä, nu ska jag bada mig varm och sen dricka glögg framför Mad men.

Undrar om jag kommer drömma om paket och snören inatt?

Trött

Dagis har varit stängt idag, men mamma tog ledigt och har varit med barnen hela dagen. Så imorse, tog jag sovmorgon, käkade frukost i lugn och ro och sa sen hej då. Inget tjat om påklädning och tandborstning. Inget oro för stressig dagislämning osv. Fick en känsla för hur det är för Johan varje morgon. Men samtidigt är det ju en självklarhet att jag lämnar, eftersom jag börjar 9:30 och Johan kl 8. Det var bara skönt att få avbrott i rutinerna.

Jag märker att det var ett bra tag sen jag jobbade, för när jag kommer hem på kvällarna nu, är jag så trött så trött. Det är säkert en vanesak, förhoppningsvis orkar jag göra grejer på kvällarna snart.

När jag åker bil, har jag alltid P3 på och nu har de Radiohjälpen. En veckas direktsänd värlgörenhetsradio. De samlar in pengar under temat Barn är inte till salu. Så alla som tycker att det är fel med barnarbete, barnprostitution och annat utnyttjande av minderåriga, kan med ett enkelt sms skänka pengar. Så slå på P3 och lyssna på man gör för att ge 50, 100 eller 200 kr. På väg hem ikväll, hörde jag ett reportage om en nioårig flicka som jobbade som hushållsslav i Senegal. Hon såldes av sina föräldrar och då hon är äldst av sina syskon, har hon "försörjningsplikt". Nio år.

Så himla svårt

Att få ihop ett pepparkakshus, är bland det svåraste som finns. Eller att få ihop det, med alla medel tillåtna är väl inte omöjligt, men det ser ju för taskigt ut. Brunt stelnat socker, gavlar som har spruckit och inte sitter ihop, tak som inte sitter ihop över nocken.

Innan jag och Sibell började med huset, hade jag en bild i huvudet på ett vackert litet hus, dekorerat med kristyr och nonstop. Små tomtar skulle titta ut och vinka välkomnade från fönstret. Men nu, efteråt, hånskrattar jag åt min bild. Sen underlättar det inte direkt att båda takbitarna var spruckna på mitten, redan i kartongen. Tack för det Annas Pepparkakshus.

Men allt är ju en bagatell om jag tänker på vad som hände i Stockholm igår eftermiddag. Finns inga ord för hur otäckt jag tycker att det är.

Nu ska jag slänga i mig lunch, byta om och åka in och jobba ett par timmar. Julruschen i Vimmerby påverkas nog inte av det som hände uppe i storstan igår. Eller så lägger det sordin på julhandeln, vilket jag nästan kan hoppas, för det är ju nästan hysteriskt vad vi handlar julklappar.

Fler fina mössor

En gammal kollega till mig från Room, syr också mössor och för ett tag sen, skickade hon varsin mössa till Sibell och Pontus. Fleecefodrade och varma. Så henne kan ni också kika in till om ni är på jakt efter mössor. Finns att beställa här.

Tålamodsbrist

Idag har jag och och barnen varit lediga. Allt har varit frid och fröjd. Nästan allt.

I förmiddags kom Kinna, som vi brukar hämta ägg hos, hit med sitt barnbarn; Ludvig, som är två och ett halvt. Barnen pysslade, käkade smotothiesmellis, hoppade i sängen. körde runt på småbilarna och jagade varandra.

Sen käkade vi soppa och plättar till lunch. Allt var fortfarande lugnt, inga sura miner. Pontus sov middag. Jag och Sibell pysslade. Frid och fröjd. Pontus vaknade och vi käkade mellis. Torktumlarreparationskillen kom och imponerade på barnen med sin verktygslåda.

Vi gick ut och skottade, åkte lite stjärtlapp och någonstans då, började gnället. Pontus tyckte att det var jävulskt jobbigt att inte kunna röra sig i snön. Han bara ramlade och orkade inte ta sig upp. Samtidigt som han verkligen ville gå i den halvmeterhöga snön.

Sen gick vi in och det var bara fel på allt. Så till slut, var jag en sur disktrasa. Jag avskyr när det blir så. Det är svårt att vända och lägga bort irritationen. Tror att barnen tycker att jag har varit hin håle under eftermiddagen. Nu måste jag skaka av mig den taskiga attityden tills imorgon. Då är det jobb igen.

Jobb jobb

Nu är en lång dag snart slut. Jag har jobbat till stängning på bokhandeln. Hämtade sedan barnen hos mamma, som tur är hade de fått middag och stod påklädda i hallen när jag kom. Så det var bara att köra hem till Tomtebo, möta Johan som kom hem samtidigt från Tranås. Johan nattade Pontus och lagade mat. Jag pysslade med SIbell och nattade sedan henne.

Sen har jag gjort något så gammeldags som att skriva brev. Och pratat med Malin. Saknar hela familjen Bjurling-Ahlénius. Men vi ska fira nyår tillsammans, så då får jag en rejäl dos av dem.

En iakttagelse jag har gjort idag på jobbet: det är minst lika vanligt att folk presenterar sig med var de bor, som att säga vad de heter, när de ringer till bokhandeln.

Exempel:
-Välkommen till Bokia, det är Rebecca.
-Hej, jag bor i Mariannelund och undrar om ni har följande bok...

Tycker det är ganska rart.

Nu: dusch. Sen: sömn.

Fullproppad dag

Efter frukost åkte jag och Sibell in till stallet Frödinge, där Ninna och hennes dotter Maja, som är jämnårig med Sibell, har sin häst, en shetlandsponny. Och idag hade de fixat så Sibell kunde få låna en annan shettis. Så småtjejerna red ut på en långtur. Vi var ute i 45 minuter och Sibell har travat för första gången. Hon var jätteduktig och pysslade med hästen i stallet. Fast hon ville inte kratsa hovarna, utan lämnade det till mig. Nu får jag användning för alla timmar jag harvade i stallet som tonåring.

Sen åkte vi hem, käkade lunch och sen drog vi in till Vimmerby. I högstadieskolans gympasal är det, två gånger varje år, dansuppvisning för alla grupper som dansar inom Aktiv ungdom. Så SIbells grupp körde sin rutin och sen var det massa andra grupper. Och det var inte 100 personer som tittade, utan snarare 500. Jag är grymt imponerad av alla kids som dansade.

Mamma bjöd oss på middag i lägenheten efter. Vi körde fredagsmysmiddag; tacos.

Nu sover barnen som vanligt, jag och Johan har flyttat några bokhyllor. Jag tänkte att det rum, vi hade tänkt använda som matsal, får bli pyssel- och syrum istället. För vi har inte en enda gång, sen vi flyttade ner, suttit där och käkat. Så jag har fixat så alla kritor, saxar och allt papper ligger så barnen kan plocka med det själva. Och lagt vaxduk på bordet, så kan de kladda bäst de vill.






Pontus plockade, helt på eget initiativ, fram ett par högklackisar, satte på sig dem och började mecka med dammsugaren. Tycker det är bra att han varvar könstypiska attribut.

Utmärkelse

Tackar ödmjukast till min tidigare kollega;iFiffi, som har gett mig ett bloggpris. Och för att göra sig förtjänt av detta måste jag göra följande.

1. Tacka Fiffi
2.Kopiera muffinsbilden.
3. Skriva mina tre favvobökcer, vilka är Donna Tartts Den hemliga historien, allt av Joyce Carol Oates, omöjligt att välja en titel och Beate Grimsruds Jag smyger förbi en yxa.

Sen är det meningen att jag ska skicka vidare utmärkelsen till vänner som bloggar. Men tyvärr är fleratalet av dessa ganska sparsamma med att uppdatera. Men om ni är nyfikna på att läsa om mina vänner, klicka bara bland bloggarna jag länkar till. Turan, Hugo Åslund och Fifi.

Men en som uppdaterar frekvent är Maria på Lillingrid. Och Maria, som är riktigt företagsam, har startat en webshop, där hon säljer fina barnmössor.

En riktigt bra dag

Barnen sov jättebra inatt och vaknade inte förrär tio i åtta imorse. Så jag sov nio timmar, vilket gjorde underverk med mig. Morgonens stora utmaning utgjordes av att lyckas ge hunden någon form av promenad, samtidigt som barnen satt i soffan med vällingflaskor, filtar och bolibompa. Gick väl sisådär, så efter en stund, var det bara att pälsa på barn och mig, dra fram dubbelpulkan och gå ut igen.

Sibell hade genrep till grand finale imorgon. För då är det dansuppvisning i stora gympasalen, med massa åskådare. Jag är så nyfiken på att se hur hon reagerar på att uppträda inför en hel läktare med föräldrar.

Idag har vi haft dubbelt upp med besök. Först kom min kompis Lindha, med sina tre pojkar på lussefika. Pappan; Steve, som är elektriker och engelsman var på fjärrvärmeinstallation en bit bort. Sen efter middagen, kom vår grannfamilj över på glögg.

Det är småkonstigt faktiskt, för när jag bodde här som tonåring hängde jag och Lindha jääääämt. Och även om vi haft de bästa intentioner, har vi inte sett förrän nu, sen vår flytt hit. Fastän vi har jämngamla barn och inte bor mer än 8 mil ifrån varandra. Men förhoppnigsvis dröjer det inte fem månader innan vi ses igen.

När jag tänker efter; en annan kompis som jag mer eller mindre bodde hos under gymnasiet, hon bor bara en och en halv mil ifrån oss och henne, har jag bara träffat två gånger sen vi flyttade ner. Kan det vara så; att när närheten och möjligheten till att ses finns, då tar man det nästan för givet. För nu under sommaren och hösten, då träffade vi till exempel både familjen Björk och familjen Öhlén oftare, än när vi bodde i Stockholm.

Äntligen helg

Jag och Pixie sitter i soffan. Pontus somnade klockan sju som vanligt och Sibell fick jag i säng kl åtta, lämpligt nog lagom till att På spåret började. Johan är på julfest i Tranås och kommer hem imorgon och mormor är i Stockholm. Snart ska jag pälsa på mig, knäppa på pannlampan och gå en kort kvällspromenad med hunden. Bara runt huset ett par varv, för det känns inte helt ok att lämna barnen någon längre stund.

Idag har barnen haft en lugn och skön dag på dagis. Till skillnad från i Stockholm, där alla föräldralediga får ha storsyskonen på dagis 30 timmar i veckan, så gäller i Vimmerby 15 timmars. Och dessa ligger 8:45-13:45 tisdag till torsdag. Så måndagar och fredagar är det jättelugnt på dagis. På Pontus avdelning idag, var det bara fem barn och tre fröknar. En stor fördel med att dagiset är privat, är att kommunen kan inte tvinga dem att ta in fler barn än vad de måste. Så på småbarnsavdelningen är de 15 barn på fyra pedagoger.

Sen är det skönt att temperaturen har stigit, för nu är det bara tio grader kallt. Vilket känns som tropisk värme jämfört med hur kallt det har varit. Jag har gått omkring och svurit åt vårt kalla hus och jagat barnen med tofflor och fleecetröjor, men nu är det varmt och skönt inne.

God natt

Det är 23 grader kallt ute. Vi kollar på lokalnyheter och är fast i vår besatthet av vädret.

Mamma hämtade barnen på dagis och gav dem middag. Sen hämtade jag dem hos henne efter jobbet. Så himla lyxigt att få hem mätta och glada barn.

Nu sitter jag och gäspar ögonen alldeles tåriga, så det är bara att kapitulera och gå och lägga sig. Plus att Johan verkligen behöver datorn. Han ska kolla elavtal. Man blir nog aldrig mer vuxen än kvällar som denna.

God morgon

Sitter vid köksbordet. Termometern visar -17.6. Ska snart väcka barnen och bädda ner dem i soffan framför Bolibompa. På Pontus avdelning sover ju barnen ute på vilan, men jag undrar om de har någon gräns för hur kallt det får vara. Annars måste jag trolla fram något slags eskimåunderställ, förlåt inuitunderställ menar jag.

Älskar när dimensionerna blir fel på kort. Hej jättehanden och jättekoppen och det yttepytte huvet.

Eftermiddagen

Vi fick så himla god fika hos grannarna; smoothies, lussebullar, kakor och kaffe. Barnen lekte och badade. Och till skillnad från nästan varje gång när vi ska gå hem därifrån, så följde Sibell med utan protester. Annars brukar hon gråta och säga att hon ska bo där för evigt. För hon äääälskar "Noras" hus. Det är så vitt och vackert och inte kråkslottsfalurött som Tomtebo.

Idag gjorde jag Eons årsvinst säkrad genom att dra igång våra direktverkandeeluppvärmda element i vardagsrummet. Fram tills nu har vi klarat oss på att elda och bara har igång två element på nedervåningen. Fast det har ju grundat sig lite på att jag har varit hemma och kunnat elda. Men nu ska jag jobba en hel del och ingen eld=jävligt kallt.

Nu är det långa dagisdagar som gäller för barnen onsdag och torsdag. Stålsättning pågår inombords.

Vitt, vitt, vitt

Det har snöat såna kopiösa mängder de senaste dygnen. Vi har säkert en halvmeter snö. När jag går på tomten, går snön upp till mina knän. Pontus kan inte röra sig förutom om det är skottat.

Vi tackar vår lyckliga stjärna; Tomas som kommer med sin traktor och plogar vår uppfart. Vi tittar ut på vårt fågelmatsträd och ser överlyckliga småpippis som käkar jordnötter, talgbollar och solrosfrön. Vi bakar lussebullar och lyssnar på julmusik. Det är så himla vackert ute nu, för solen skiner, skogen ser ut som ett sagolandskap. Just nu vill jag inte bo någon annanstans än här på Tomtebo. Hellre snökaos i Småland än i storstan. Här blir inte snön svart av avgaser, bara en sån sak.

Ska knata över med barnen till grannarna snart. Tänkte låna deras badkar och tvätta Sibells här. För även om snön är vackert vit, blir Sibells hår fortfarande grönt av vårt vatten.

Lugn lördag

Pepparkaksbak, mormorsbesök, magknip av överdoserat intag av pepparkaksdeg, kurragömma, kojbygge och väggmålning. Och ett fasligt eldande i kakelugnarna och vespisen.



Kolla va mörkhårig Pontus är.

Åsså va det fredag

Jag jobbade tisdag och onsdag, igår var det fixardag med handling, städning och julpyntning. Idag har barnen varit hemma med mig och vi har åkt pulka med Caroline och My på förmiddagen. Sen efter lunch kom Maria och Natalie, som går på dagis med Sibell och Pontus ut med sin mamma Amanda och lillbebisen Julia. Sibell och Maria körde disko på övervåningen med dans, fläkt och högsång av Manboy. De hade så himla roligt och skrattade hela tiden.
Pontus och Natalie, körde mer på tjafsa- om- leksaker- leken. Fast de kramades lite också.

Maria är fem, Natalie fyller två i mars och lilla Julia är snart fyra månader och det är nog en hel del att stå i. För det är ju som att jag skulle ha en halvårs-baby också, vilket jag ser som i det närmaste omöjligt. Men som Amanda säger; man grejar det. Imponerande tycker jag i alla fall.

Köksrenoveringen går framåt, nu är väggen kring järnspisen målad två vändor och det måste till en tredje strykning, som jag tänkte göra imorgon. Sen hoppas jag att sista tapetvåderna sitter uppe innan helgen är slut.

Annars har jag varit laddad inför säsongsstarten av På spåret. Om jag säger så här; jag rös när Kristian Luuk sa: Vart är vi på väg, inför första resan, så kan ni förstå hur peppad jag är på detta program.

Det går framåt

Ikväll satte jag upp coverup-tapeten, vilket inte var gjort på den här bilden. Det var inte alls svårt och gick ganska fort, sen är det alltid lika spännande att se morgonen efter, om det sitter kvar. Jag använde bisarra mängder tapetklister, så det borde fästa.



Fyndade ett på brickband på loppisen i lördags. För massa år sen, vävde jag ett tyg, som jag sen sydde hårspännesrosetter av, men det funkade lika bra att dölja spiken med.

Småsegt

Igår var Johan lite trött. Fram till klockan var halv tre låg han mer eller mindre och sov. Men jag och barnen hade det bra. Det var gråregnigt ute hela dagen, så Sibell var inne hela dagen, förutom efter middagen, då hon gick över till grannarna och käkade efterrätt. Pontus sov i alla fall ute, så han fick ju två timmars frisk luft.

Jag hann med en hel del. Har velat flytta runt lite möber på övervåningen, så det fixade jag med igår. Barnen lekte och bråkade nog inte en enda gång. Vilket var oerhört skönt, för vissa dagar, kan de inte ens vara i samma rum utan att bråka. Det känns som att Pontus håller på att växa till sig lite, plus att jag tror att han lär sig jättemycket på dagis. För på dagis är nog inte alla barn lika snälla och tålmodiga som Sibell. Där får han nog tillbakapuckling om han drar någon i håret till exempel.

Pontus säger ju inte så många ord än, så när han lär sig några nya, blir det väldigt tydligt. Hans nyaste tillskott till ordförrådet är.
-Glass
-Oj då

Ni hajar ju vilka givande konversationer vi har. Men han förstår allt vi säger och svara a-a när han menar ja och skakar på huvudet när han säger nej. Så pratar gör han ju.

Baby boy

Pontus är precis lagom stor för att kunna sitta i ligginsatsen till min gamla Emmaljungadockvagn.



I förmiddags åkte vi in till stan, för att leta fönsterbräden(brädor?), men jag kan konstatera att det finns bara fula att köpa, i den här stan i alla fall. Helst vill jag ju ha nischade fönster med marmorskiva, men det kommer ju inte att hända. Så då vill jag ha enkla vita, men får leta vidare på nätet. Eller helt enkelt; göra egna.

Jag och Sibell åkte vidare och kollade en loppis, köpte lite ramar och småkrafs. Drog sen förbi jobbet och köpte lite stämplar och glitterlim. Sen har Sibell varit på kalas, ätit tårta, glass, chokladboll och jättemycket godis.

Johan och Pontus har hängt hos grannarna, som sen bjöd på jättegod lasagne till middag. Ännu en gång, tack och lov för våra grannar.

Nu sover barnen, Johan och grannRickard, är inne på Åbros restaurang; Brygghuset och dricker öl. Jag försöker tina, genom att elda järnet i kakelugnen och sitta tätt intill Pixie. Annars är kvällens fenomen; jag är obeskrivligt trött. Så där grus-i-ögonen-trött. Men halv nio är för tidigt för läggdags. Jag hinner ju till och med kolla film. Kanske har järnbrist...igen.

Finfredag

Barnen har varit lediga idag. Sibell tog sovmorgon och sov till halv nio. Vi var ute på förmiddagen och provade hur hållbar isen nere på dammen är, genom att kasta stenar på den. Bedömningen är att isen inte är så hållbar. Jag är verkligen fascinerad över hur spännande mina barn tycker att det är att kasta stenar i vatten.

Vi har varit en sväng in till Ica i Frödinge och köpt glass, pepparkakor och fil. Samt skämts då Pontus stack ner handen i en lösgodislåda och hann få tag i en näve vingummi, som han sen kastade på golvet.

Igår när Sibell satt och pysslade, mest med en sax, så råkade hon klippa av sig en rejäl slinga i luggen. Jag upptäckte det imorse, när jag såg en tofs blont hår som låg på köksgolvet.

Här ser man hur en del inte är samma längd som resten av håret. Men det växer ju ut.



Nu sover barnen, jag och Johan kollar Happy Gilmore. Jag äter pepparkakor och dricker julmust. Johan; chips och öl. Klyscha.

Statusuppdatering

Jobbar. Bra för egot. Nu sitter jag och gör massa småtrix, så då kan jag kolla Vänner samtidigt. Har börjat kolla serien från början på free-tv-video-online.me. Är fortfarande på säsong 1. Jag har en speciell plats för Vänner i mitt hjärta, för vintern när Sibell var runt 7 månader, så var hon vaken mellan 2 och 3 timmar varje natt och då satt hon och jag i nattmörkret på Kulstötarvägen. Hon lekte och jag komatittade på tre vänner avsnitt varje natt. Sen somnade vi gott om. Fattar inte hur jag orkade.

Torsdag

Är ledig från bokhandeln idag och tanken är att jag ska sy, men jag har riktigt stora problem med min arbetsdisciplin. För jag städar, viker tvätt, tvättar och gör jättemycket bra saker, men det är inte direkt relaterat till sömnad. Så nu är det skärpning. Big time.

Ikväll ska jag in till jobbet. Vi ska käka middag och provspela säsongens spel. Som tur är kan mamma ta barnen, för Johan är i Västervik på jobbgrej.

Jag gillar verkligen spel och vi har tvingat alla våra gäster, att spela mitt favoritspel; Blokus. Ungefär som Tetris, men mer strategi och att man spelar mot varandra. Sen gillar jag Cluedo, Jägersro och kortspel. Det skulle va kul, om jag upptäckte ett nytt spel ikväll.

Fullt schema

Gick en sväng på stan på lunchrasten och hittade den här fina teburken på loppisen uppe på torget.

Fick mitt schema för december idag och jag kommer att jobba jättejättemycket, vilket ska bli kul, för det är ju ett roligt jobb. Enda nackdelen är att jag kommer träffa barnen väldigt lite, men det är bara december ut. Johan och min mamma får sköta hämtningar, så det kommer att bli senare än vad barnen är vana vid. Sibell har inte aldrig gått särskilt långa dagar på dagis. Men hon är ju för katten fyra år, så hon klarar sig. Det är ju Pontus, jag tycker att det känns lite jobbigt med. Men jag tänker inte gå omkring och ha dåligt samvete, fast det är svårt att låta bli.

Lång leveranstid

Idag fick jag klart Sibells överkast klart, eftersom jag äntligen fick ändan ur och gick till tygäffaren och köpte vaddering. Sibell blev inte så exalterad över sin överraskning, vilket jag presenterade det som, utan frågade istället om jag hade köpt något i någon affär också. Hemmagjorda presenter slår inte så högt i hennes värld.

Johan håller på och spacklar i köket och jag slappar framför tv:n. Så en av oss kämpar i alla fall med renoveringsplanen.

Bra början

Det är så skönt att börja dagen med en riktigt bra lämning. Sibell möttes av kompisar som ropade hennes namn i något slags glädjevrål, så hon fick en skön egoboost och sen var allt himmel. Pontus grupp hade morgondans med Mora träsk ute på gården och han älskar att dansa, så hans ansikte var ett enda stort leende när jag gick.

I somras och i början av hösten, hade jag och Johan ett ganska bra flyt renoveringsmässigt, men sen stannade det bara av. Vi har inte lyft en pensel eller en spackelskrapa på över en månad. Så när vi satt i bilen på väg upp till Stockholm gjorde vi upp en renoveringsplan, kraftigt inspirerade av arga snickaren, för köket. Det är inte så mycket kvar att göra, men nu har vi bestämt att till jul ska det vara klart.

Så här ser planen ut:

Grunda lister
Färdigmåla lister
Latexfog runt fönster och kyl/frys klart
Fönsterbräda
Sy gardiner klart
Sätta upp gardinstänger klart
Måla järnspisen
Tömma vedugnen på aska klart
Spackla vägg
Sätta hörnskydd klart
Sätta easy-covertapet
Tapetsera
Sätta tillbaka lister och dörrfoder
Spackla kaminnischen

Jag och Johan gillar att stryka grejer på listor, så därför skriver vi ner minsta detalj, så man lätt kan känna sig duktig sen.

Så nu är det bara allt kvar som innefattar målakladd, spackelkladd och mitt renoveringshat; slipdamm. Hatar verkligen slipdamm och att det letar sig in överallt, även om man tejpar för dörrar. Det är en av anledningarna till att jag gärna skjuter på renovering.

Tips

Hade köpt cernitlera till Sibell, så när hon hade gjort några grejer, skulle de härdas i ugnen. Men jag var lite väl snabb, med att läsa instruktionerna och satte ugnen på 230 grader. Vilket va rätt värme, om vi hade haft en ugn som gick enligt fahrenheit. Det skulle varit 110 grader, eftersom celsius är vår temperaturskala här i Sverige.

Så efter tio minuter, brann nästan Sibells magiska spegel och mina polkagrisar. Men nu vet vi att brandvarnaren funkar.

Jag ska snart åka och hämta barnen. Har hunnit med massor idag. Har sytt gardiner till köket, målat en hylla, städat och inventerat mitt lager med stuvbitar. Så imorgon, ska jag sy saker till firman.

Hej magi

Jag och Johan åkte till Stockholm igår morse. Vi har gått på stan och shoppat. Ätit middag på East med Peter, Markus och Sussie. Träffat min bror, Hanna O, Falken och några fina fina vänner till. Jagat dansgolv på Kåken och O-baren. Åkt tunndelbana. Hälsat på hos Calle och Malin.

Vi har haft det så himla, himla bra. Barnen har varit med min mamma och vi är grymt tacksamma för att vi har fått koppla av totalt.

Nu är vi hemma på Tomtebo igen och det känns riktigt bra. Det är att åka hem, när vi åker till Småland.

Så helgen har på alla sätt varit helt magisk.

Snökaos

Det var inte så kul att köra barnen till dagis imorse, för jag åkte förbi två avåkta bilar och höll själv på att få sladd. Men väl framme gick det jättebra att lämna och barnen var asnöjda över snömodden. Själv tycker jag att det är det värsta vädret; blötsnö.

När jag hämtade sen, trodde fröknarna att Pontus inte hade med sig någon napp, så han har fått gå hela dagen utan. Fast det hade gått bra, han hade visst sett lite snopen ut när han skulle ut och sova i vagnen. Sen har han kompenserat detta genom att ha nappen stadigt i munnen hela eftermiddagen hemma.

Dagarna bara rusar förbi och nu jobbar jag onsdag och torsdag, vilket inte brukar bromsa tiden direkt. Så svisch är det fredag och helg igen. Jag undrar om det ska fortsätta rusa så här, eller om det kommer lugna ner sig snart. Det är som att någon trycker in fastforward- knappen. Jag säger till denna någon: SLÄPP!

Nu väntar jag på att Johan och Sibell ska komma hem från dans och hårtvätt i stan. Men jag tror nog att jag också måste börja åka till mamma för mitt hår skiftar också i grönt. Vilket känns halvfräscht, om jag ska vara ärlig.

Extradag

Idag fick barnen vara hemma med mig. Både för att de har varit lite småsnoriga och för att nu när jag jobbar, men som idag är ledig, vill jag passa på. Vi har inte gjort något speciellt, utan mest byggt tågbana, lekt restaurang och småsegat runt härhemma. Det finns ytterligare en grannfamilj här, som har tre barn på 8 år, 5 år och 1 månad. De var också hemma idag, så jag bjöd in mig och barnen på lite trädgårdshäng i förmiddags. Det går ju inte att vara blyg.

Efter mellis åkte vi en sväng in till lill-Ica i Frödinge och köpte fågelmat och varsin tidning till barnen. På de få minuter vi var inne på affären, hann Pontus upptäcka en glassfrys, försöka vända en kundkorg till pall (misslyckades), ramla i kundkorgen, ligga på golvet och skrika av vrede över att det inte gick, som han hade tänkt och även riva ner ett ställ med HarryBoylappar.
Men på det stora hela är jag ändå nöjd med shoppingturen.







Nu sitter jag och laddar inför min favoritserie; The good wife, lite smånördigt. Johan åkte på någon slags kick off imorse och kommer hem imorgon kväll.

Barnen hjärta hästar

Åkte in till Frödinge idag för att hälsa på i ett stall. Sibell fick rykta, leda häst och rida. Pontus skrek sig nästan blå, tills vi slängde upp honom på hästryggen också, då blev han fullkomligt nöjd. Tjejen som hade hästen, en liten shetlandsponny, är bara ett år äldre än Sibell. Fatta om ett år eller så, när Sibell börjar tjata om häst. Då kan vi ju aldrig säga: Men du är för liten för egen häst.
Nästa gång vi ska till stallet, blev Sibell lovad att få låna en annan shettis och rida ut på. Men då får Pontus stanna hemma.

Annars har vi haft granntjejen Nora här, som Sibell har lekt med. Försökt bygga någon slags balansgångsbana, men det blev inte direkt som jag hade tänkt mig, så det får grunnas lite på.

Det har varit en väldigt bra helg här på Tomtebo. Det känns skönt att kunna vara hemma och att tycka att underbart. Har nästan slutat kolla hemnet... Och när jag kollar, är det mest för att jag är nyfiken på vilka hus som ska byta ägare.

En bra lördag

Vi har ätit lunch hos mormor. Varit på Astrid Lindgrens värld, så klart, eftersom det är deras sista öppna helg på säsongen och vi älskar Astrid Lindgrens värld. Haft våra kära grannar på middag, med lammstek, potatisgratäng och svampsås.

Jag och Sibell har haft en rejäl sammandrabbning vid " Inte-nudda-marken"-banan på grund av trötthet, hunger och diverse principer. Det är ju aldrig kul att va den morsan, vars barn ligger på marken och gråter. Men jag drog på mig den manteln idag. Sen sitter jag här i soffan, ett antal timmar senare och undrar varför i hela världen man ska envisas med principer.

Faktiskt stressig vecka

Efter flera veckor i sträck av total friskhet, har barnen i veckan varit febriga och snoriga. Men tack vare att farfar var här och att mormor har ställt upp, har varken jag eller Johan behövt vabba. Men det är en sak, som är skönt med att barnen är ganska stora nu, för även om de har hög feber och är toksnoriga, så blir det inte så jobbigt. Visst att det gnälls en del utöver det vanliga, men i övrigt går det ganska bra. Fast Sibell fick höstens första kruppanfall natten till onsdag och det är ju något jag helst vill att hon ska få slippa.

Nu är det fredag. Jag har varit ledig från bokhandeln idag och hemma med barnen. På eftermiddagen drog vi in till min mamma, åt pizzamiddag allihop och sen stannade Sibell kvar för övernattning.

Egentligen skulle familjen Öhlén ha kommit ner idag, men de är sjuka, så det blev inget. Tråkigt och trist.

Sibell har kommit in i en riktig pysselpepp. Hon kilpper, klistrar, färglägger och tillverkar små böcker. Så det var kris imorse, när vi upptäckte att limstiftet inte haft någon kork på sig över natten. Inget kilster=värdelösa pysselmöjligheter.

Lite bilder sen sist

Pontus älskar mina nya vinterskor



Skypepremiär med Nore

Måndag morgon

Vi har haft familjen Bard på besök i helgen. Tobbe har bakat massa gott bröd åt oss och så har vi varit på Astrid Lindgrens Värld på höstmarknad och haft en riktigt riktigt bra helg tillsammans. Ätit fisksoppa och vegetarisk lasagne och bullar.

Sibell och Nore har lekt konstant, inte ett endaste litet bråk. De har gått omkring och småpratat bara de två och varit världsgulliga varandra. Det är som att de är varandras perfekta lekkompis.

Johan har även hämtat hem ett slaktat lamm från granngården. Så efter att vi haft lite småpanik, över vad vi ska göra med tio kilo lammkött, löste det sig perfekt genom att min moster, som var nere och hälsade på hos mamma i helgen, tog med sig i stort sett allt hem till Stockholm. De är storkonsumenter av lamm, så det passade perfekt. Nu finns det ett gäng stora stekar kvar i i frysen, som Johan och barnen får kämpa på med.

Nu tänkte jag passa på att röja lite här hemma, innan jag ska åka och jobba ett par timmar på bokhandeln innan det är dagishämtning.

När en sån här fin helg är slut, känner jag alltid mig lite smått tom. Men som tur är kommer familjen Öhlén ner på fredag och om allt går som det ska, kommer även barnens farfar ner och hälsar på imorgon.

Fredag

Idag har jag jobbat min första hela dag, alltså 9:30-18, på bokhandeln. Mamma hämtade barnen på dagis och sen åt de middag där. Johan hämtade sen upp Sibell och Pontus, åkte ut till Tomtebo, gick över till grannarna, där jag mötte upp familjen och så käkade vi brakmiddag där.

Nu sover barnen, Johan är över hos grannarna, jag läser internet och väntar på att familjen Bard- Edström ska komma ner från Stockholm.

Dagen har gått så himla fort och när jag är på jobbet, kan jag förundras över att jag får betalt för att vara där. För det är så himla kul. Tiden går så fort och jag får prata med massa roliga människor och att det sen ger en lön, är nästan för bra för att vara sant.

Jag har börjat inse, att mina barn börjar bli stora. Pontus är inte en bebis längre. Han kan nattsudda ett bra tag, utan att bryta ihop. Sibell kan klara sig alldeles själv med nästan allt. Och jag börjar bli nostalgisk, för nu är bebistiden förbi. Gulp, tårkanalerna svider till lite...

Fotominen

Hade en fotosession med Pontus när han badade ikväll. På 8/10 bilder såg han ut så här.

Det här är hans "sad face". Underläppen åker ut och gnället kommer.

Han gillar Sibells badskärm.