Att få ihop ett pepparkakshus, är bland det svåraste som finns. Eller att få ihop det, med alla medel tillåtna är väl inte omöjligt, men det ser ju för taskigt ut. Brunt stelnat socker, gavlar som har spruckit och inte sitter ihop, tak som inte sitter ihop över nocken.
Innan jag och Sibell började med huset, hade jag en bild i huvudet på ett vackert litet hus, dekorerat med kristyr och nonstop. Små tomtar skulle titta ut och vinka välkomnade från fönstret. Men nu, efteråt, hånskrattar jag åt min bild. Sen underlättar det inte direkt att båda takbitarna var spruckna på mitten, redan i kartongen. Tack för det Annas Pepparkakshus.
Men allt är ju en bagatell om jag tänker på vad som hände i Stockholm igår eftermiddag. Finns inga ord för hur otäckt jag tycker att det är.
Nu ska jag slänga i mig lunch, byta om och åka in och jobba ett par timmar. Julruschen i Vimmerby påverkas nog inte av det som hände uppe i storstan igår. Eller så lägger det sordin på julhandeln, vilket jag nästan kan hoppas, för det är ju nästan hysteriskt vad vi handlar julklappar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar