Vi tänkte att vi skulle köra en ny taktik för att få Sibell att äta. Att bara servera välling morgon och kväll. Så att hon verkligen måste äta något annat. Tyvärr har hon ju slutat gilla gröt och inte ens fruktpuré äter hon självklart längre. Eftersom det är fruktansvärt frustrerande, att gång på gång mötas av ett par ihopknipta läppar, så har vi ikväll låtit henne äta själv.
Det som serverades var hemmagjort potatismos, rödspätta och potatis på burk, tomater och gurka. Hon lyckades väl få i sig några smulor mat, men mest hamnade på golvet och hennes kläder. Sibell är lite konstig, för hon kan äta maten från sina fingrar, men när man försöker ge henne samma mat på en sked, blir hon ursinnig och spottar och fräser.
Men hon sov bra inatt i alla fall... Något att glädjas åt.