Terrorn på Kulstötarvägen

Fröken Sibell sover inte på nätterna. I alla fall inte i särskilt långa etapper. Hon vill äta lite och helt plötsligt blir hon tvärarg för att man försöker mata henne. Som om att hon tycker att jag är knäpp, för att jag tror att hon är hungrig mitt i natten. Hon har inte några problem med att visa sina bestämda åsikter, fast jag misstänker att hon ganska ofta trilskas för trilskandets skull. Ett annat personlighetsdrag jag tycker mig märka hos Sibell, är att hon starkt ogillar körsång. Varje gång vi är på Öppna förskolan och det är sångdags, vill hon under inga omständigheter sitta med i ringen och göra diverse rörelser. Däremot älskar hon att bli skrämd, fast bara så där lite lagom. "Spöket Laban-läskigt" och inte "The ring-otäckt". Hon skrattar högt när låtsastappar henne lite, eller gör plötsliga ljud kombinerat med en speciell min.