Nu har jag opererat bort min halscysta. Doktorn sa att den var lika stor som ett strutsägg när den kom ut. Så jag har säkert gått ner ett halvt kilo. Måste säga att jag är imponerad av Karolinska i Huddinge. Personalen var supersnäll, kanske inte alltid jättesmart, men väldigt väldigt snäll. Jag hade eget rum och fick hur mycket smärtstillande jag ville.
Tack vare vår underbara standbynanny Fia, farmor, farfar och mormor har familjen Bjurling-Svensson överlevt veckan. Och självklart familjen Bjurling-Ahlénius, som lät mig sova ett dygn på deras soffa, när jag kom hem från sjukhuset och inte riktigt orkade vara mamma. Utan er hade det nog varit diverse barn utannonserade på Blocket och skilsmässopapper inskickade till Skatteverket.
Det enda Bölden har lämnat efter sig, är ett lååångt snitt och ett starkt lyftförbud. Alltså går Sibell och drar i mina ben hela tiden. Hon hajjar inte att tant Doktorn har skurit i mamma och att mamma måste ta det lugnt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar