Idag bär det av till bästa Småland igen. Vi åker ikväll efter middagen och hoppas på sovande barn och noll stopp. Sist vi åkte hem, körde vi i ett svep, så det är möjligt.
Jag har bestämt mig för att betrakta Pontus normaltillstånd som förkylt. Eftersom han har varit snorig mer eller mindre sen han föddes, så känns det bara hopplöst att vänta på att han ska bli frisk. Förhoppningsvis blir det bättre till sommaren...
Nu är han snart 12 veckor och det är ju faktiskt nu det roliga börjar. Han jollrar och skrattar och ler. Innan är det ju bara ett bräckligt lite knyte. Så jag är glad över att han har börjat bli lite större.
Nu är det dags att packa. Jag har alltid ambitionen att packa lätt och i så få väskor som möjligt, men ändå står man där på slutet och stoppar grejer i sju olika plastpåsar. Inte bra.
Hoppas att packningen inte tar hela dagen, för jag vill sitta ute på altanen i solskenet, med en kaffekopp och odla mina fräknar. Föräldraledig på våren är kanske den bästa föräldraledigheten...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar