tisdag, november 24, 2009

Lunk

Nu börjar det finnas tillstymmelse till energi i mig igen efter sjukveckorna. Fast mitt öra är fortfarande ett mysterium. Ibland hör jag Stålmannen-bra och måste nästan hålla för örat när det smäller omkring mig. Och ibland hör jag ingenting, utan har som ett tjockt lock för örat. Men det är några dagar kvar på penicillinet.

Sibell hade en fantastisk dag på dagis igår. När jag hämtade sa fröken; Sibell har varit glad precis hela dagen.

Idag ska jag försöka hinna jobba lite. Håller på med ett jättespännande projekt tillsammans med en kompis.

Vi var på pannkakslunch hos familjen Öhlén i Bromma i söndags. Sibell fick ha sin Askungenklänning på sig och kände sig som den vackraste människan i världen.Vilket hon också är...

Inga kommentarer: