Idag har Johan varit i Göteborg hela dagen. Imorse gick jag, Annika och alla barnen till Flygplansparken. Allt var frid och fröjd, tills Sibell sprang och ramlade. Hon skrapade upp handflatorna lite grann. Och efter det har hon, utan överdrift, inte rört sina händer.
Hon har hållt dem framför sig, lätt stängda och inte kunnat göra någonting. Alltså visst, jag kan förstå att det gör ont och svider, för det är lite uppfläkt på två ställen, men inte något allvarligt alls. Problemet är, att jag blir så provocerad av att hon är så himla sjåpig. Så jag försöker förklara att det är ganska larvigt att sitta med stelopererade händer, bara för ett skrapsårs skull.
För att ni ska förstå vidden av hennes icke-rörelse:
Vi gick över till kusinerna efter middagen. Malin serverade glass till barnen, men eftersom Sibell inte kunde hålla i skeden, åt hon inte. Min dotter som är en sweettooth av rang.
Ja ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar