Pontus min Pontus

Vår lilla tvååring. Han pratar allt mer och är jätteduktig på att säga nya ord. Han sätter ihop två ord med varandra och favoriten är mammas hals. Han tycker att det är svårt att härma grisens läte, alltså inte nöff nöff utan det där man drar knorret i näsan. Hans favoritsång är Jag hamrar och spikar, jag bygger en bil. Han älskar att dansa. Det bästa han vet, är att sitta i knät och titta på Drömmarnas trädgård eller Teletubbies. Russin, kiwi och jordgubbsyoughurt att hans godaste mellis.

Han somnar oftast klockan sju och vaknar just nu mellan sex och sju. Han har slutat tortera katten, utan är väldigt snäll med henne.Han blir väldigt arg när han inte får som han vill. Till och med ligga på golvet och skrika arg.

Han och Sibell leker oftast väldigt bra ihop och då hon inte riktigt tycker om att vara själv på övervåningen, bjuder hon gärna med Pontus upp.




Det som gör att vi biter på naglarna är att Pontus är så oerhört oförsiktigt och okoordinerad. Han ramlar och han slår sig. Han snubblar på sina fötter och springer för vida kurvor, vilket gör att han krockar med dörrposter. Bara igår ramlade han på köksgolvet, landade med överläppen först och slog upp ett jack inne i munnen så blodet rann. Han klämde sin finger rejält i en kökslåda och slog huvudet i ett köksskåp. Jag blir stressad av detta och funderar seriöst på att köpa innehjälm och tandskydd till honom.