Igår var jag på en av mina äldsta kompisars möhippa och vi hade en helt fantastisk dag. Vi dansade afrikansk dans bland annat, vilket är sjukt jobbigt och jätteroligt, men jag har en fruktansvärd träningsvärk i hela kroppen.
Sen skulle vi åka motorbåt från Strandvägen ut till en av tjejerna som har ett helt fantastiskt hus ute i Svinninge. Det ligger högt, precis vid vattnet, de har pool och allt är tokkittat.
Men när vi sitter i den här fina motorbåten, solen strålar, sällskapet består av tjejer som jag har känt sedan lågstadiet och allt är som på film. Då känns det lite, men bara lite, tråkigt att vara gravid och dricka vatten, när de andra sippar rosévin. Fast i morse, när jag vaknade, då var jag bara jätteglad över just detta. För jag är ju hur pigg och obakis som helst!
En av tjejerna har för en månad sedan fött enäggstvillingar. Innan barnen föddes låg hon blickstilla på Danderyds sjukhus i 8 veckor, för att inte riskera att de skulle födas för tidigt, så hennes kropp är som en 80-årings. Hon födde dem vaginalt och utan bedövning. Hon var där igår, med galen mjölkstockning, har inte sovit mer än, jag citerar "en timme, max och då menar jag max, 2 timmar i sträck". Jag ska när vår bebis, som förhoppningsvis bara är en, kommer, vara tyst om allt och ödmjukt tänka på hur det skulle vara att ha två.
Nu ska jag ta med mig en bok, lägga mig i solen, njuta av sista dagen på semestern och längta till på torsdag när Sibell kommer hem.
