Vår nya vän

Det här är Kicki. Kicki har startat något som heter Middagsfrid. En gång i veckan kommer det hem matkassar till oss. De innehåller mat och recept. Bara bra grejer. Så nu ska vi skippa halvfabrikaten ett tag och käka riktig mat. Hua, undrar vad vår köttbulle (Sibell) kommer att säga...

Ny hobby

Nu gillar Pontus att stå. Och korta stunder släpper han taget och bara står helt själv. Bara några sekunder, men ändå. Det är skönt att han börjar få upp sin horisont en halvmeter. Från golvhöjd, till fullvuxen- människa- knähöjd.

Nu har det julrustats i huset. Det blir som en kapplöpning mellan grannarna. Någon vilsen typ hängde upp julstjärnan förra helgen; på tok för tidigt. Men i torsdags, då pyntade duktiga grannen rakt över, så vi hakade på dem.

På den här bilden ser det ut som att Pontus har två jättestora framtänder, med en kolosal glipa, men det är bara hans gom...

Uschliga bilder

Skansens julmarknad igår: dyrt fika, väldigt dimmigt, mycket folk, hantverk, djur i ide. Men även: väldigt goda lussebullar, fin stämning, peppade sälar, grisstatyer och glada barn.
Sibell fick träffa sina favoritstenar, som hon älskade första gången vi var på Skansen, strax före hon fyllde 2. Då stod hon och balanserade och hoppade mellan dessa i en evighet.

Sibell tyckte att den sovande suggan i sten var det överlägset mest spännande djuret.

Jag sa: Ät pepparkakan med andakt, den kostade 15 kr.

fredag fast torsdag

På fredagar brukar jag och Pontus åka in till stan och träffa Mackan, Sonja och Robin och Sam. Men den här veckan ses vi idag, på en torsdag istället. Tänk va spontant!
Det blir min och Pontus första stadssväng på väääldigt länge. Så jag ska försöka hinna alldeles för mycket saker, innan det är dags att skynda till dagis.

Sonja kör sin "Pop-Eye"-min. Pontus är lite småsur för att jag håller Sam.
Här är vi på fiket i Skrapan, som nog är mitt favvoställe. Hur mycket plats som helst för barnvagnar och så har de en fantastisk andalusisk linssoppa. To die for!

Mackan och Sonja.
Jag och Pontus

Minicop

Sibell är värre än den värsta ordningspolis man kan tänka sig just nu.
-Mamma, han kommer och tar mina skor!
-Mamma, Pontus vill ta på datorn!
-Mamma, det är min snodd, inte Pontus!
-Mamma, Pontus tar sopborsten!

Osv. Hon är supersnabb på att informera alla som kan höra om att saker tillhör henne. Om vad man får och inte får göra.

Det känns lite synd att hon tror att hon måste ta ansvar för detta. Att hon tror att hon är den enda med koll. Men hon känner nog att om inte hon är på vakt, så kommer någon och tar allt som är något att ha. Och kvar står hon med ett par manchesterbyxor och en tröja som säkert killar och sticks. B-saker liksom.

Lunk

Nu börjar det finnas tillstymmelse till energi i mig igen efter sjukveckorna. Fast mitt öra är fortfarande ett mysterium. Ibland hör jag Stålmannen-bra och måste nästan hålla för örat när det smäller omkring mig. Och ibland hör jag ingenting, utan har som ett tjockt lock för örat. Men det är några dagar kvar på penicillinet.

Sibell hade en fantastisk dag på dagis igår. När jag hämtade sa fröken; Sibell har varit glad precis hela dagen.

Idag ska jag försöka hinna jobba lite. Håller på med ett jättespännande projekt tillsammans med en kompis.

Vi var på pannkakslunch hos familjen Öhlén i Bromma i söndags. Sibell fick ha sin Askungenklänning på sig och kände sig som den vackraste människan i världen.Vilket hon också är...

just nu

Leker Pontus med sin nya kompis; dammsugaren. Jag fikar på hembakat; peppisar och bullar. Sibell är i sjunde himlen; på dagis. Vi är äntligen friska. Fast jag och Johan käkar penicillin fortfarande, men det räknas ju knappt.

storstadsdjungel

Idag gick vi med kusinfamiljen bort till en 4hgård i Hökarängen. Det blev ponnyridning, bullar, titta på hippiehöns, gunga och lek. Sibell har inte träffat ett annat barn på över 2 veckor, så hon var väldigt glad. Sen bjöd (tvingade) jag och Johan in oss på lunch hos Calle och Malin. Jag har inte sett några andra miljöer förutom vårt hus och vårdcentralen de senaste 2 veckorna.

Det här var Sibell första organiserade ponnyridning, annars har hon ridit på landet, men jag måste säga att det var bra valuta för de 20 kronorna. En rejäl sväng på något slags russ och hon behövde inte ha med mig eller Johan, utan red runt med en liten stalltjej som ledde hästen. Så det kanske blir en liten hästtjej av henne och en peppad stallmorsa av mig.


Calle, Viktor och Malin. Notera Calles talib*nskägg. Han ska spara till jul och Malin sörjer redan den dagen han ska raka av det.

Johan tyckte att Pontus skulle ha två mössor på sig idag. För att den ena bara åkte upp hela tiden.

Lägg märke till den modemedvetna pappan i bakgrunden. En mexicoponcho är inte illa stylat för en lördag i förortsparken...

Ibland är det bara för enkelt

Jag tycker att det är så bra när Rusta gör livet enkelt för mig. Tänk om vi skulle ha firat fars dag i år. Då skulle jag bara kunnat svängt förbi närmaste Rusta, fixa sjysst present, lite fakeDelicato, lite Mr Musclesprej och 58-pack med AA-batterier. Sen hem och husfrua lite. Spreja och feja. Duka fika. Ge Johan skjorta+slips och batterier som han sen kunde sitta och mecka med och känna sig faderligt manlig på sin egna dag.

Post-sjukdoms-fas

För att inte hamna in något nytt sjukläge, har Sibell varit hemma från dagis den här veckan. Men måndag, tisdag och onsdag har vi inte stuckit näsan utanför dörren. Mest pga lathet, men regnet har även spelat in.

Idag drog jag och Sibell till Farsta för att spana in lite julpynt. Pontus var hemma med Johan.
Sen åkte vi hem och hämtade ut Pontus och gick till parken för att gunga lite. Det var spöklikt tomt där.

Sorry att bilderna är sneda, men vi säger att det är mer arty med snett.
Sibell är bara nöjd om man gungar henne hööööögt

Ibland tycker Pontus att det är lite läskigt att gunga

Ibland tycker han att det är sweetness

Modifikation

Att säga att Pontus går, är helt klart en överdrift. Johan sa att jag nog måste berätta det. Om man håller honom i händerna och går med honom, så knatar han. Så det dröjer nog ett par månader innan han går själv.

Svinisstatus
Johan frisk
Sibell hade sin första feberfria dag igår och om hon inte har feber idag, så är hon frisk. Hostig, men smittar inte.
Jag är inne på min tredje dag med feber, hosta och snuva.
Pontus hade inte någon feber imorse, så jag hoppas att han har klarat sig förbaskat lindrigt.

Efter det här, kommer jag att bli en sån där riktigt bacillrädd morsa. Stackars mina barn. De kommer få ha plasthandskar och munskydd jämt.

HAN GÅR!

Nej alltså inte själv, men när man håller i honom. Och han kan stå 3 sekunder alldeles själv. Och han kan ta sig fram i ett rasande tempo. Och han kan peka på lampan när man frågar var den är. Och han säger mamma till mig. Han är så jäkla bra den här killen.

Annars har vi sjukstuga på Kulstötarvägen. Hög feber. Hosta. Snuva. Än så länge är det bara Johan och Sibell som är sjuka. Svinis?

R.O.O.M R.I.P

Känns så konstigt. Room har gått i konkurs. Så idag var jag där på utförsäljningen. Jag har verkligen trivts där. Trivts med kollegor och att få sälja fina saker. Det är det bästa jobb jag haft.

I övrigt har Pontus haft en ganska svajig dag. Han har väl varit trött, men shit va den grabben kan gnälla alltså. Men han kommer undan med en hel del, tack vare sina brunögon.

Igår skar vi pumpa efter dagis. Sibell tyckte det var lite halvläbbigt med slemfruktköttet, så hon lät mig gör det mesta av karvandet. Men nu står han där ute på trappen och ser inte det minsta läbbig ut.

Idag följde Greta med hem efter dagis. Det mest otroliga hände: Båda tjejerna ville klä ut sig till Pippi, men det finns bara en Pippidräkt. Och kors i taket; de delade på grejerna, så båda kunde va Pippi. För er som känner Sibell, vet ni att detta är något utöver det vanliga. Brukar mest skrikas NEJ, när man pratar om att dela med sig.

La la landet

Har varit helt utan internet i helgen. Men ooo vilken bra helg vi har haft. Barnen och jag och mormor och moster Hanna och djuren. Mormor har fått en rejäl dos barnbarn med bajsblöjor, bli väckt kl 04 och inte få somna om och hålla Pontus som bara vill hoppa. På lördagen var vi på Höst- och hantverksmarknad på Astrid Lindgrens värld. Så Sibell fick träffa Pippi och Emil och äta Mariannelundskarameller. Det var en jättefin marknad och massa folk.
Igår var vi till Kinna på bondgården. Körde barna i skrindan och på vägen hem somnade de tillsammans. Sött.

Vackert


Vackert

Maskinhallen med traktorer.

Peppad Pontus

vad jag gör

Jag brukar undvika att ha kakor hemma. För jag kan inte, absolut inte, låta bli att äta dem.

Jag brukar köra värsta husmorsknepet på våra sopp- och pannkakstorsdagar. När Pontus sover, så choppar jag alla grönsaker. Så är det klart och Sibell kan fixa pannkakssmeten när hon kommer hem. Annars brukar denna måltid ställa till med hjärtklappning från min sida.

Jag brukar försöka hinna sticka några varv på Pontus tröja, så att jag ska hinna klart innan han växer ur den.

Jag brukar torka upp Pontus dräggel. Så att inte familjen ska halka och slå sig.

Är lite trött

Pontus tyckte att det verkade som en bra idé att vara vaken 00:30-03:30 inatt. Ingen annan tyckte likadant. Så nu är jag inte bara jättesömnig utan även jättesnorig. Skulle egentligen ha träffat mackan och robin med barn idag, men det blir inget med det.

Imorgon åker vi till Småland och sen fortsätter Johan till Öland med sina kompisar. Jag, barnen och min mamma ska gå på höstmarknad på Astrid Lindgrens värld på lördagen. Det ska bli så himla mysigt. Sen tror jag vi går och hälsar på alla djuren på bondgården. Sibell är väldigt peppad på att mata hönsen och hämta ägg. I love att hon får möjlighet att se hur djur har det på riktigt.

Sen hoppas jag på att min mamma ska göra sin pizza till oss. Den är världens bästa hemmapizza.

Katten kommer nog att vara utomhus hela helgen och försvara sitt revir. Här i Tallkrogen är hon värsta underdogen(caten). Stackarn. Igår kväll när hon kom in, hade hon typ pissat ner sig av rädsla. Djur gör tydligen så när de blir riktigt rädda (källa: Suss Björk)

halva dagen i bilder

På promenad hem från lunch i Ringen med min höggravida vän Frida. Hösten var väldigt färggrann och höstig nedanför Gullmarsplan.


Pontus somnade vid Skärmarbrink.


Vid Skogskyrkogården hade jag fruktansvärd skoskav mellan lilltårna och tårna bredvid, men jag kämpade på sista kvarten.

När jag hämtade Sibell, vägrade hon overall. Så hon gick hem i tunn klänning, kofta, strumpbyxor, skor och mössa.


Sen kom farmor på besök och lekte med barnen. Väldigt trevligt var det. Tyvärr glömde jag att jag skulle dokumentera.

hej kiss- och bajsåldern

fråga: vad fick ni till lunch på dagis idag?
svar: bajskorvar.

Rollfördelning
Sibell: Mamma
Rebecca: Kisskorve
Johan: Bajskorve

Lek nere i soffan:
Hjälp mig att flytta på de här stora bajskorvarna. (Om två långa ryggkuddar i brunt tyg)

Vid servering av middagen:
Jag tycker att det luktar kattbajs.

Tycker det är underbart. Man har liksom några garanterade skratt varje dag. Sluta aldrig med denna fas.

äh dra på trissor

Pontus håller på och tar någon slags rekord i långsovning. Han uppe i 2 timmar och 40 minuter. Praise the lord säger jag bara. Har hunnit så himla mycket att det knappt kan tros.

Men så fort han vaknar är det käk och sen raska av till dagis.

Det här har varit en av de lugnaste dagarna sen Pontus kom. Sibell var på ett strålande humör hela morgonen, hon klädde på sig utan det minsta gruff. Hon blev lite tjurig när de skulle va ute på morgonen på dagis, men så kom kusinerna springandes över gården och allt blev fridens igen. Tack A&V.

Så idag har jag verkligen varit föräldraledig. Och lekt städtant i mitt hus.

ehh...va?

Jag och Sibell lekte den där minnesleken. Den när man lägger upp några grejer, så blundar en och den andra tar bort något och så ska man gissa vad. Vi hade en penna, en klädnypa, en liten sko, Hello Kitty, en brosch och ett lock.

När jag hade tagit bort klädnypan och Sibell skulle gissa vad som saknades, sa hon först: Svartbrödet! Jag: Näe, gissa igen. Sibell: Forskar'n! Så jag undrar om vi behöver göra någon slags syntest på henne.

Sen lekte vi frisör. Äntligen har jag fått henne till att pilla i mitt hår. Sen spelar det ingen roll om hon så sätter en miljon hårspännen.

Nu tror jag bannemej att hon har somnat. Alldeles själv. Eller efter saga och sång, men sen gick jag ut ur rummet.