Sibell har fått för sig att hon inte kan äta själv utan måste bli matad, för då kan hon läsa tidningen samtidigt. Och så länge vi har ett barn så finns ju det tid, tuffare blir det i januari. Men imorse så tyckte Johan att Sibell faktiskt kunde äta sin filmjölk själv och sa det till henne. Då puttar hon bort tallriken mot Johan, spänner ögonen i Johan och säger med en mycket bestämd röst: Nej, säger jag. Mata mig.
Vi frågade fröken på dagis vid vårt senaste utvecklingssamtal, om det är några problem med detta på dagis, men där äter hon själv och det är aldrig några protester. Hon vet ju att hon kommer undan med det, för på Kulstötarvägen är matfrågan=maktfrågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar