Ja, vad ska man säga... Jag vill ju säga att allt är toppenfinemang och vi bara njuter av våra två små älsklingar. Och det gör vi ju visserligen. Men den ena har slutat att sova sig igenom dagarna och börjat äta OFTA och den andra skriker sina två favoritfraser: "NEJ" och " JAG KAN SJÄLV" hela tiden. Ni får själva gissa vem som gör vad.
Så jag och Johan ser varandra som varsin livboj som man kan kasta sig om halsen på, för att få lite ny kraft under dagen. Det kommer (väl) att bli bättre.
Vi hade hembesök av världens bästa BVC-Marie igår och Pontus har gått upp från 3115 gram till 3620 på 4 dagar. Och så har han gjort nappdebut. Sibell fick bli 11 dagar innan hon fick smaka plast första gången, den här gången höll vi ut 10 dagar.
3 kommentarer:
Ajdå, säg till om jag kan göra något. Typ komma förbi med Alvin och gå med Alvin och Sibell till lekparken en stund eller vad som helst (om Sibell törs hänga med vilt fråmmande människor vill säga). Det är bara att säga till! /Helena
Gulle du! Det vore ju attans trevligt att ses och Sibell blir nog bara överlycklig över att få träffa ett barn. Främmande eller ej...
Det är bara att ringa vettu! /H
Skicka en kommentar