Idag har min släkt firat "lilla julafton" enligt tradition. Vi ses allihop i Hornstull hos min mormor i hennes tvåa. Idag var vi 19 personer mellan 11 månader och 90 år, och en hund. Lite trångt, men det är underbart att träffa alla kusiner och mostrar.
Så vi käkade julmat, åt godis, drack champagne (chapel hill, men min mormor kallar allt som bubblar sampanj, för hon är finska), Sibell fick träffa sin älskade morbror Sibbe och Pontus fick äta pepparkakor, så alla var helnöjda.
Jag drack dock ingen skumpa, för jag skulle köra hem. Undrar när min fascination över att jag kan köra bil upphör? När kommer jag sluta skryta och förvånas över att jag har använt mitt körkort? Men det känns bara så coolt att jag kan köra Hornsgatan utan att krocka och att alla tutar argt på mig.
1 kommentar:
Vad härligt det låter! Tycker du ska fortsätta fascineras, tänk vad många fenomen som med tiden blir självklara som egentligen är helt ofattbara, typ kassettband, att det går att flyga, att el och telefoni fungeraroch naturligtvis framförandet av en bil i innerstaden!
Skicka en kommentar