Dag 12

Sibell tycker verkligen om att hålla sin lillebror, i ungefär 7 sekunder. Sen är hon nöjd och färdig. Tänk om man kunde få sina pepp tillgodosedda på så kort tid.
Idag har också varit en riktigt bra dag. Hela familjen var på Sös för att kolla så Pontus hör bra. Båda öronen blev godkända. Så nu vet vi att han inte har några problem med att höra Sibells skrik och vrål. Men han får ju även njuta av hennes sånger och mysprat.

Det blir bättre, bättre dag för dag

Idag har varit en jättebra dag. Pontus har sovit flera långpass och då har jag kunnat hänga med Sibell, som självklart har tyckt att det har varit fantastiskt att träffa sin mamma igen. Så vi har haft det lugnt och skönt. Nästan inget trotsande alls. Ska försöka fixa lite nya bilder under morgondagen.

Dag 10

Ja, vad ska man säga... Jag vill ju säga att allt är toppenfinemang och vi bara njuter av våra två små älsklingar. Och det gör vi ju visserligen. Men den ena har slutat att sova sig igenom dagarna och börjat äta OFTA och den andra skriker sina två favoritfraser: "NEJ" och " JAG KAN SJÄLV" hela tiden. Ni får själva gissa vem som gör vad.
Så jag och Johan ser varandra som varsin livboj som man kan kasta sig om halsen på, för att få lite ny kraft under dagen. Det kommer (väl) att bli bättre.
Vi hade hembesök av världens bästa BVC-Marie igår och Pontus har gått upp från 3115 gram till 3620 på 4 dagar. Och så har han gjort nappdebut. Sibell fick bli 11 dagar innan hon fick smaka plast första gången, den här gången höll vi ut 10 dagar.

Dag 8

Dagarna går så fort och ändå gör vi inte direkt någonting. Men det är väl så det är, tills vi börjar få rutin på allt det nya. Än så länge sover Pontus väldigt mycket och äter typ var 3-4 timme, så det känns skönt.
I lördags kom mormor Marianne upp från Småland och stannade över natten. Sibell har varit så glad över att ha henne här och jag och Johan har fått välbehövlig avlastning.
Samtidigt som jag vill vrida fram klockan till april, då man slipper klä på Sibell 17 lager fleece och vindtäta material, så vill jag frysa tiden så att Pontus inte blir större. För hans kinder är så mjuka och han luktar så himla gott. Snart kommer han ju bara ha moppemusche och lukta tonårssvett.
Just nu får jag en viss stresskänsla när jag tänker på måndagen 26/1. Då ska Sibell, om hon är frisk, till dagis. Så då börjar min nya vardag, med att pälsa på två barn och släpa iväg oss. Gulp.

Dag 5

Idag har vi varit på återbesök nr 2 på Sös.Lillkillen var lite gul,så de ville kolla på honom igen. Nu har även vikten börjat gå uppåt, vilket är skönt. Sibell är med farfar, Johan städar källaren, som lämpligt nog precis blivit färdig och jag; jag är så lycklig för jag har precis sovit 1 1/2 timmes vila och fick vakna av mig själv.
Igår gick hela familjen ut på en promenad och Sibell fick äntligen inviga sin ståbräda, hon har peppat länge för detta.
Annars så går allt fortfarande bra. Sibell bryr sig inte nämnvärt om lillebror. Hon har fullt upp med sitt trotsande.

Älskade lillebror

Shit va en graviditet är lång!! Å fy helvete va ont det gör att föda. Men så obeskrivligt underbart det är att få barn.
I lördags 12:58 föddes min och Johans son, som vi nästan har bestämt oss för att kalla Pontus, på Södersjukhuset. Förlossningen gick jättebra och vi åkte hem från bb på söndagen. Hem till en väldigt nyfiken och stolt Sibell.
Pontus vägde 3335 gram och var 49 cm lång när han föddes 1 vecka före beräknat. Än så länge går allt super. Även om det känns som om att man har landat i någon annan familjs tumultartade hem.
Här var det tänkt att det skulle ligga lite bilder, men det funkar inte att lägga föra över just nu. Provar senare igen.

Kusin i urval

Citatmaskinen

Idag har Sibell sagt följande:
Johan höll på att skruva upp våra nya sänglampor och Sibell röjde runt bredvid. Johan sa väl något i stil med: "Akta så du inte slår dig med hammaren" Då ger Sibell Johan en vattenflaska och säger: "Här pappa, drick lite mjölk och lugna ner dig." Sen går hon därifrån.
Några timmar senare, när jag precis har lagt upp min middag, sojaschnitzel, ris och broccoli, och ska sätta mig för att äta, Johan och Sibell hade redan ätit, då kommer Sibell springandes och vill smaka. Så hon klättrar upp på min stol, lägger sig över tallriken och säger: "Jag vill smaka den stora fiskpinnen, inte äta de där träden." Så hon kanske kan bli en liten icke-grönsaksätande vegetarian, när hon blir större.

Imorgon är det dagispremiär. Känns både läskigt och bra. Förhoppningsvis håller sig sjukdomarna långt borta. En kompis har precis berättat om deras lille son, 2 månader, som fick RS-virus av sin storebror. De fick va hela julen på sjukhus och lillpojken bröt revben pga den kraftiga hostan. Vill inte ha!

Trött nu...

Jag har lite småpanik. För jag sover så dåligt på nätterna nu. Vaknar 5 gånger och är tokkissnödig och sen tar det en halvtimme att hitta en skön sovställning. Jag vet ju att jag ska amma nätterna igenom snart och hur svårt det är att sova i början. Så jag vill verkligen vara utvilad när bebisen kommer, men det verkar inte bli så.
Sibell har börjat med en ny språkvariant; hon lägger till bokstaven 'g' efter ett gäng ord: Pippi-g, Pixi-g, nu-g, och många andra ord som slutar på vokal. Idag har hon varit med farmor och farfar hela dagen, medan jag och Johan har ränt runt och köpt matbord och lampor.

09

Ja, nu vet vi att lillbebisens personnummer kommer att börja på 09 i alla fall. Skulle verkligen tro att de följande två blir 01, men de två sista ska bli mycket spännande att se vilka de blir.
Nyårsafton blev en oerhört gourmandisk (?) och lugn tillställning. 3-rätters smakexplosion som var sagolikt god. Sibell somnade snällt på soffan och det är ju en lyx att kunna bära hem henne på 2 minuter mitt i natten. Tänk om alla vänner bodde så nära.

Julklappar i urval

Sibell var ju enda barnet på julafton i Småland och det blev väldigt mycket julklappar. Alla jättefina och uppskattade. Vi får lära henne om måttfullhet en annan gång bara. Jag trodde att Sibell skulle bli rädd när tomten kom, men hon visade honom till hans fåtölj och hoppade sedan upp i hans knä och agerade tomtenisse.
Imorgon är det nyårsafton och den ska vi fira med kusinfamiljen.

Mera Småland

Julgranspåklädning

Guitar hero World tour


En bra grej med att vara här nere vid jul, är att det bara är att gå rakt ut i skogen och hugga en gran. I år blev den till och med fin. Inte bara gratis.
Imorgon är det julafton. Stora dagen. Sibell är mycket medveten om att det kommer "paketer" imorgon. Det kommer att bli som en sockerchock fast paketchock.
Sedan vi kom ner till Småland har Sibell ätit jättebra. Hon har ätit linssoppa, ugnsbakad lax och quornfärssås. Väldigt roligt.

Småland

Pepparkakshusdekorering och Singstarbattles, är det vi sysslar med på landet.

Inge mer vila

Nu får Sibell aldrig mer sova på dagen. Idag lät jag henne vila en timme på förmiddagen, eftersom hon vaknade 05:38 och jag tänkte att det skulle bli tröttisvarning på eftermiddagen annars. Senaste tiden har hon inte sovit någon vila och då kunnat somna fint på momangen klockan 19. Men nu ikväll tog det 1 1/2 timme för henne att komma till ro. Hon som aldrig har haft problem att somna med stängd dörr och utan tänd lampa, var helt plötsligt rädd för troll, trollkarlar och kaniner. Fast jag tror att den största boven i dramat var glassbilen som åkte runt i kvarteret. Vi har nämligen sagt till Sibell att det är brandbilen som låter så, inte så bra, för nu undrar ju hon varför brandbilen står utanför vårt hus och tjuter...
Men nu sover hon i alla fall, Johan är och spelar rockband med sina bästisar och jag sitter med världens halsbränna. Borde packa tills imorgon, men det finns ju ett helt internet att läsa först...

Underbara farfar

Idag är Johan iväg på julfest direkt efter jobbet och då är det himla bra att Sibell har en farfar som kan komma förbi och leka med Sibell ett par timmar. Jag kunde ta min efterlängtade eftermiddagslur, steka pannkakor och äta farmor och farfars goda hembakade pepperkakor.

Snor och slem

Sibells förkylning verkar vara en riktigt seg en. Hon blev snorig i söndags och är fortfarande hängig. Igår kom även hostan, som har hållt familjen vaken under natten. Fast hennes humör är det inget fel på. Hon röjer runt som en galning. Kanske är därför det tar tid för henne att bli frisk?
Men på lördag måste hon ha blivit bra, för då drar vi äntligen till Småland. Sibell pratar om att åka till mormor flera gånger varje dag, så hon kommer bli så glad när det äntligen är dags.

Inte bara film

När man är hemma flera dagar i rad med en snorig liten tjej, kan det vara lätt att knäppa på film på film, men för att vi inte ska sitta och bli helt passiviserade har vi kört med utklädning, måleri, bakning och väldigt mycket sång och dans. Eftersom jag just nu är smidig som en sjöko, får Sibell dansa runt mig, men hon tycker det är kul.
Det som är lite dålig tajming, är att Sibell sover inte längre på dagen, medan jag väldigt gärna gör just det. Så minst en gång per dag, blir jag så trött att jag inte kan hålla mig vaken. Ögonen bara faller ihop. Men peppar peppar, väcker Sibell mig på en gång och säger: Mamma, inte sova!
Nu är det en månad till beräknad förlossning. Det är så spännande att bebisen snart är här.

youtube

Sibell tycker så mycket om att titta på klipp på youtube. Favoriterna är två medleyn med Astrid Lindgrensånger, ett klipp med Pernilla och Benjamin Wahlgren från Allsång på Skansen och en liten tjej som vann norska juniormelodifestivalen.
Vattkopporna är nu nästan helt borta och kvar är bara små röda prickar och en del sårskorpor. Men eftersom vårt dagis verkar vara värsta smittohärden har hon redan åkt på en ny förkylning. Förra veckan gick följande på småbarnsavdelningarna: vattkoppor, ögoninflammation, förkylning, nässelutslag med feber och kräksjukan. Det lutar åt att Sibell får vara hemma hela veckan, så kanske hon lyckas hålla sig frisk till jul.