Jag och Sibell har tagit Calle och Malins lägenhet i besittning, de är fortfarande i Järbo. Sibell är överlycklig, eftersom hon kan leka med Astrids leksaker hur mycket hon vill. Jag är också väldigt glad; internetta!!
Det har varit en innehållsrik midsommar, både positivt och negativt sett. Mest positivt så klart.
Sibell har lite svårt att klara alla miljöombyten, det märks framförallt på insomnandet. I lördags somnade hon bredvid mig i sängen kl 22.30. Igår gick vi ut på långpromenad och då somnade hon kl 22. Visserligen sover hon väldigt bra sen.
Sibell har fått smaka på Hipps 12 månaders burk, med pasta och köttfärssås. She loves it! Klumpar och allt. There is a light at the end of the tunnel!
Sibell vill gå. Hela tiden. Så man får hålla fram sina pekfingrar och gå. Inget annat duger. Gärna uppför trappor, över trösklar och annat knepigt. Detta har fört med sig, den första attacken av mammighet. Om det är något som orsakat tårar, är det bara jag som kan trösta. Så helt plötsligt, är man bunden till sitt barn igen. Jag ska jobba på onsdag, så vi håller tummarna för att pappa duger.
För någon vecka sen, fick Sibell en tennisboll av en kille på stan. När hon upptäckte att den studsar, har hon börjat testa andra sakers studsighet. Skor: studsar ej. Flaskor: studsar ej. Mitt smink: studsar ej.
Sibell har lärt sig att peka och säga "där". Sweet. Nu säger vi massa lätta ord och hoppas att hon ska haka på.
2 kommentarer:
12-månadersburkarna godkänns av unge herr klätterapa också. Hipps (såklart) Pasta Napoli framkallar högljudda mmmm-ljud och vidöppet gap som det bara är att lassa in i. Tydligen väldigt mums, men jag borde kanske vänta lite med att ge mera eftersom han är en månad för ung. Eller kan man slappna av nu tror ni?
Klart ni kan köra på 12 månaders. Så kinkigt kan det omöjligt vara. Make life easy!
Skicka en kommentar