Barnvakt

I helgen har Johan varit på svensexa och jag har jobbat, så Sibell har varit med farmor Lena och farfar Lars både lördag och söndag. Det har gått jättebra och när farmor och farfar åkte härifrån på lördagskvällen, då grät Sibell.
Annars kämpar vi fortfarande på med maten. Jag kan säga att mitt tålamod har satts på prov mer än en gång. Fredagens middag slutade med, se bilderna förresten, de säger allt. Jag börjar få lite panik inför dagisstarten i augusti, då kan hon ju inte få pasta penne varje dag.
Nu har Sibell äntligen börjat förstå hur man flyttar fötterna när man ska gå. Långsamt, långsamt flyttar hon på dem.
Var inne på familjeliv (en hemsida) och läste en länk för vad 10-månaders bebisar kan göra. Fick grym prestationsångest. Jämfört med en del av de andra kidsen ute i landet, är Sibell extremt underlägsen. Någon unge kunde gå, säga mamma, pappa, titta, katten, pippi. Den kunde äta själv och hämta saker, som man bad om. Men som tur är jämför vi inte Sibell med andra barn:)