Lite rörigare än vanligt

I vanliga fall när vi ska komma iväg hela familjen, brukar det bli något kaotiskt och vi brukar aldrig komma iväg när vi tänkt oss. Men imorse var vi tvungna att åka från Tomtebo senaste kl åtta, för att Johan skulle hinna lämna av mig och barnen inne i stan och sedan va i Solna på möte klockan 12. Och banne mig; tio i åtta rullade bilen ut på vägen.

Tyvärr fick vi ändra våra sovplaner lite, eftersom kusinerna fått öroninflammation och var ganska krassliga. Så nu är jag, Johan och Pontus inkvarterade på Högalidsgatan. Sibel är, turligt nog, hos farmor och farfar. Den här lägenheten är nämnligen på 25 kvm.

Men det har varit en jättefin dag. Jag och barnen har hängt i Högalidsparken, köpt latte på Dello Sport, handlat på Vi-affären nere i tunnelbanan. Träffat min syster, hälsat på hos min bror, ätit sushi och sett ambulanser och flygplan.

Säkert tecken på att det är kallt ute: Min näsa är röd. Från oktober till april, ser jag ut som Rudolf.


Johan åkte iväg på jobbmöte i Solna med Pontus mössa och eftersom det blåste kuling, fick han låna min.


Jag har fått värsta romantiserade bilden av att bo inne i stan. Fast när jag såg barnfamiljen, som stod dubbelparkerad i rusningstrafiken på Hornsgatan, så vaknade jag ur min dagdröm. De skulle bära upp två små barn. De hade storhandlat och en av papperskassarna gick sönder. Mat på gatan och småpaniken när bilarna svischade förbi deras äpplen. Då tänkte jag; skönt med egen bilplats. Skönt med egen väg till bilplatsen. Skönt med noll tillstymmelse till rusningstrafik.

Men ändå... Stockholm är så himla fin...