lördag, oktober 23, 2010

Mirakelkatten

Hur är det möjligt att Johan, från att ha varit tokallergisk mot katter, nu kan klappa Skatten utan att få besvär? Hon är inne nästan hela dagarna, men Johan känner ingenting.

Vad svaret än är, är jag så glad över att det fungerar. För hon är en helt fantastisk katt. För snäll för sitt eget bästa och dricker helst vatten direkt från kran. Även när Pontus lägger sig på henne, eller nästan bryter av hennes svans, bara mjauar hon tyst och lägger sig ner. Hon har aldrig rivit någon. Fast jag önskar tyst, att hon skulle markera mot Pontus, att man inte ska trakassera katter. Det spelar ingen roll, hur mycket vi skäller på honom, kör tysta tillrättavisningar eller helt enkelt lyfter undan honom. Lik förbannat är han där efter en stund och drar i henne.


Inga kommentarer: